Matte är en elaking!
När hon kom hem från stan nyss, så sa hon att hon hade två presenter till mig.
Det är ju inte så att hon lyfte mig upp över Eiffeltornet precis.
Några ord från matte:
Jo, visst, för alla hundar önskar ju sig en tandborste och tandkräm, eller hur?
Skulle inte tro det...
Inte nog, med att hon skulle borsta tänderna på mig, hon våldförde sig på mig på ett sådant sätt att jag känner mig oerhört kränkt!
Hon sa nåt om att "oh vad bra att kunna borsta insidan av tänderna samtidigt!"
Mm, visst, jättebra. Det enda kruxet med det, var att hon i princip körde in hela sin arm i munnen på mig, (iallafall fingrarna (typ två fingrar vid kindtänderna) ), för att jag skulle öppna munnen och INTE bita sönder den. Jag hade med lätthet kunnat krossa hennes hand, på samma sätt som hon krossade min stolthet, men jag är snäll, till skillnad från henne.
Där ligger man i knät på henne, på rygg, alldeles hjälplös som en skalbagge, och så behandlar hon mig så!
Jag tuggade sönder benet i småflisor, lite demonstrativt, för att visa matte vad jag är kapabel till.
Men hon är nog för trög för att fatta...
Slick på snoken!
Hon får skylla sig själv....
Slick på snoken
Matte är dum...
Hon både klippte mina klor, skrapade tandsten och borstade mina tänder, PÅ SAMMA DAG!
Jag vägrade se på henne.
Jag ville vara henne nära, men inte se henne...
Slick på snoken
Friskförklarad!
Idag var det förhoppningsvis sista besöket hos min veterinär angående mitt öga!
När vi kom in i bygget så behövde vi inte ens gå fram till receptionen utan dom kände igen mig och loggade min ankomst.
Så klart, det går väl inte att glömma mig när man väl har träffat mig.
Väntan är olidlig!
När man väl har kommit in i undersökningsrummet så får man vänta ännu mer...
Jag håller stenkoll på dörren!
Men det blev goda nyheter idag!
Mitt öga har läkt helt!
Matte ska fortsätta att ge mig gelen som jag har fått nu i två veckor, ett tag till.
Men det ska jag nog överleva!
Matte blev överlycklig över nyheten och det blev ju såklart jag också, men det betyder att jag inte får träffa mina kompisar hos veterinären på länge!
Sen diskuterade dom huruvida jag ska banta av 5 kilo eller 7.
Men veterinären sa att 5 blir bra.
Det nämndes något om att vi skulle arbeta upp konditionen ordentligt för att jag ska kunna följa med matte ut när hon springer.
Jag trodde att det var olagligt att utsätta djur för onödigt lidande i Sverige.
Jag får nog kontakta en advokat inom det snaraste, för jag känner mig knappt sker i mitt eget hem längre...
Tydligen så imponerade matte på min veterinär när hon lyfter upp mig på undersökningsbordet.
Det är ett litet lyft med liten hund.
Inget märkvädigt!
Veterinären påpekade min ålder och sa att jag inte ser ut som att jag ska fylla nio år i år.
Jag såg yngre ut än väntat.
Yngre=Vackrare!
Slick på snoken!
Återbesök!
Ja idag var det då dags för mig att trtäffa min veterinär igen!
När vi blev hämtade från väntrummet så sa tjejen att det är så roligt att se mig för jag är så glad.
Och det är jag.
Jag springer glatt efter in på rummet, ibland är jag på väg in i fel rum, men ju fler människor jag får träffa desto bättre, och lika glatt ut till bilen.
Min vet var väldigt konfunderad över varför inte mitt öga vill läka och över att det nästan känns som att hela läkprocessen (jag lärde mig det ordet idag) har stannat upp och att det inte produceras nya celler.
Och det undrar jag med!
Matte håller på och plågar mig med en massa droppar och klet i mitt öga flera gånger om dagen.
Idag så fick jag en spruta, för att jag skulle hålla mig stilla medans vetten skulle skära i mitt öga med en skalpell.
Så för tillfället så mår jag inte alls bra.
Jag mår som matte och husse förtjänar, dagen efter dom har varit ute på galej.
Men skillnaden är ju då att jag inte direkt gör det frivilligt.
Jag kommer att må kasst till minst onsdag nu.
Efter jag hade fått min spruta, så lämnade vetten oss.
Och han stängde inte dörren!
Underbart!
Det är helt otroligt vad mycket folk det är som jobbar hos mina veterinärer!
Dom måste vara sjukt duktig och kunna en massa saker!
Varför skulle dom annars ha så mycket människor att bestämma över?
Mina veterinärer är gifta med varandra, och båda två är underbara.
Kaka söker maka brukar matte säga.
Nån maka är jag inte, men kakor söker jag gärna efter!
Och nästa måndag ska jag på återbesök.
Vetten sa något om att dom inte skulle sy ihop ögat idag!
IDAG?
Jag tittade efter matte för en förklaring!
Vad fasen menar han med det egentligen?
Han sa dock att det var den absolut sista utvägen
Jag vet inte riktigt om jag tycker om honom längre, även om han ger mig en massa kel och godis så är det även han som ger mig sprutor så att jag ska somna.
Vi får hoppas på det bästa!
Se så glad jag var, när jag väntade på vetten.
Jag ville ju ge honom ett glatt bemötande!
Och det blev ett glatt återseende!
Slick på snoken
Soffpotatis No.1
Matte kan verkligen, verkligen vara väldigt irriterande när hon sätter den sidan till.
Slick på snoken!
Inte helt fel!
Det har sina små fördelar med att vara sjuk också, dom är få, men dom finns...
Matte bäddade ner mig innan hon själv skulle gå och lägga sig i eftermiddags.
Och jag kan vänja mig vid den här behandlingen!
Slick på snoken
Grönt är inte alltid ok!
Jo det bar ju av till veterinären idag igen.
Då matte och husse inte tyckte att det blivit någon direkt förbättring på mitt öga, så blev det ett återbesök.
Inte mig emot.
Idag var det lite mer folk i väntrummet än sist.
Det låg en hund på golvet och när vi går förbi så morrar den på oss.
Jag ville meddela vovven om att jag inte vill något ont, men det fick jag inte för matte, som släpade bort mig.
Det kom en hel del hundar när vi väntade.
Och det var ingen av dom som misstyckte om min sång, förutom en surtant som blängde ilsket på matte.
Det var tillochmed en boxer som stämde in en stund.
Det var en tevlig duett vi körde!
Det kom in en riktigt grann rottweilertös.
Jösses!
Ögon som bränt socker!
Oj, oj, oj!
Men hon försvann från mig, som ett höstlöv i november och jag lär aldrig se henne igen.
Hon finns numera bara i mitt minne!
När min vet till slut kom, så blev det ett glatt möte.
Vetten älskar mig!
När vi kom in i rummet, skulle matte lyfta upp mig på det höj och sänkbara bordet.
Så, det var i det ögonblicket, jag fick vittne på att hon mobbar mig!
Hon sa...
Det är så hemskt så att jag knappt vill upprepa det.
Usch, men världen måste få veta...
Hon kallade mig "jävla tjockis"!
Jag vet inte vilket som var värst!
Att hon sa det, eller att min kompis höll med henne!
Trots vettens uttalande, så är jag väldigt fäst vid vetten, och det är ömsesidigt, det känner jag!
Vetten fick en puss som bevis på min vänskap.
Nåväl.
Det var bara att bita ihop, ibland får man hålla känslor inom sig!
Jag fick droppar i ögonen idag (igår) också och vetten lös mig i ögat.
Vetten sa att det inte var så bra som det borde vara efter "så lång tid".
Så, jag fick mer salva som jag ska ha i ögat och det diskuterades om ett besök till, om någon vecka.
Och ser det inte bättre ut så, så kan det bli så att jag får sövas (!) och att dom får skära bort all skadad hinna och lite till, för att nya celler ska ha något att fästa i, för det hade dom tydligen inte nu.
Sen så kom vetten med en tops, och svabbade mitt öga och visade matte med sin hightecförstoringslampa vad hn gjorde och vad det var som var fel.
Så, nu ska jag få den ena salvan 2 ggr/dag och den andra salvan 4 ggr/dag.
Min sko ska jag fortfarande ha på mig...
Det fattas bara att jag ska få tassvett också.
Matte och husse har det väldigt mörkt i huset just nu för min skull, det är enbart för bilden som det är upptänt som i en operationssal.
Jag fick godis som tack för besväret.
Jag somnade som en stock efter det att jag hade tiggt mat av matte när matte och husse skulle äta.
Att sova framför en brasa är något jag nog kommer att få göra en bra tid framöver, eftersom matte och husse vet att det är framför en brasa jag trivs allra bäst!
Men trots det, så hoppas jag på ett snabbt tillfrisknande.
Slick på snoken
Några ord från matte:
Elvis kan vara något av en liten dramaqueen ibland, men den här gången så är det faktiskt så illa som han beskriver.
Dock så säger veterinären att hn har inte behandlat någon hund som inte har blivit frisk och Elvis är inte något unikt fall i detta läget.
Försämrad syn, ja det kan han få.
I januari ska vi på återbesök och då blir det först samma behandling som idag, men förhoppningsvis så får jag hjälp med att lyfta upp honom då, och sen får man ta det därifrån.
Hn förklarade för mig precis om vad som skulle kunna hända och hur behandlingen skulle gå till, men det känns som om det är alldeles för invecklat för att skriva här.
Men förhoppningsvis så slipper han att sövas, så han blir riktigt, riktigt dålig av det.
Det tar ett par dagar för honom att bli okej igen.
Men, Elvis är en livfull, rolig och en fantastisk hund, så det ska nog inte vara några problem för honom att friskna till snart!
Han gör ingenting när veterinären undersöker honom.
Förra veckan så frågade veterinären om vi kanske behövde munkorg, men jag nekade.
Det har tagits de flesta prover på honom utan munkorg.
Ibland får man hjälpa till att hålla huvudet på honom.
Han har tagit blodprov utan några som helst problem, han bara tittade på, när veterinären rakade och stack honom i benet.
MEN!
Ska när han ska in i duschen, klippa klorna, borsta tänderna eller vad det nu kan vara, så skriker han som en stucken gris, när jag har jagat honom och fått tag på honom.
Ska när han ska in i duschen, klippa klorna, borsta tänderna eller vad det nu kan vara, så skriker han som en stucken gris, när jag har jagat honom och fått tag på honom.
När sedan aktiviteten pågår, så säger han inte ett ljud.
Han ska bara klaga lite.
Dramaqueen!
Några ord från veterinären:
Han är ju en väldigt glad hund! När vi går till behandlingsrummet.
Han är ju så fantastiskt snäll. När han droppar/tittar in i ögat på honom.
Han är ju bara så läcker alltså! När han bara ställer sig och tittar på honom.
Han är ju väldigt tålig och har verkligen bra tålamod. När hn topsar ögat, OBS! Ögat var bedövat!!
Ja, sådan är han, våran Elvis!
Fysisk aktivitet som slutade hos veterinären.
Ja, suck, jag drabbas alltför ofta av mattes totala avsaknad av humor!
Vi åkte in till stan, hon och jag förra veckan.
Det är alltid lika roligt att komma bort från byn några timmar, även om det innebär en viss fysisk aktivitet...
Jag hittade en stubbe, som jag gjorde till min egen!
I tisdags kväll, så sa matte att hon skulle ringa till veterinären, för jag har nåt vajsing med mitt öga.
Jag kände hur skräcken spred sig inombords, och sökte husses blick för att få hjälp, men för gäves.
Så, i fredags bar det av.
Till veterinären.
Min veterinär har flyttat till ett nytt hus och matte var imponerad över hur stort det var.
Tydligen så har vi fått ett djursjukhus i format mindre.
Det var jättefint.
Och min veterinär tittade på mitt öga, droppade några droppar i det och berättade för oss att jag har fått en ganska stor skada på min hornhinna.
Jag tyckte väl att det stack till lite grann när vi var i skogen inne i stan tidigare i veckan.
Matte fick mycket beröm för att hon hade varit smart att sätta på mig en strumpa, så att jag inte kunde klia mig i ögat med min tumme och tydligen göra skadan värre, ni ska tro att hon sträckte på sig...
Ja, även en blind höna kan hitta ett korn då och då och chocka omvärlden med sin lilla smarthet.
Det gröna i mitt öga, är skadan och det där på nosen är samma medel som i ögat, men nosen är då oskadd.
Matte sa något om att jag såg radioaktiv ut.
Jag skulle mer klassa mig som Hulken, han är ju grön.
Förhoppningsvis så kommer ögat att repa sig, jag får droppar i ögat morgon och kväll av matte.
Har det inte blivit bättre till nu på torsdag så får jag åka tillbaka till veterinären.
Jag tycker om att träffa min veterinär, det gör jag, men det är sååå tråkigt att åka i bilen.
Jag blir ju jätteglad när matte säger att vi ska åka bil, men efter 10 minuter är det skittråkigt.
Slick på snoken.
Se mig!
Matte satt med sin dator innan och höll på med något, enligt henne, viktigt.
Men då har jag en fråga...
Vad fasen kan vara viktigare än jag?
Va?
VA?
Slick på snoken
Peggy Pansar har lämnat oss.
Min mamma, Peggy, har fått somna in.
Det var den enda hunden som jag kunde leka med jämställt.
Inget slog min lek med min mamma!
Min mamma och jag!
Vi sågs alldeles för sällan.
Men när vi träffades så var det som om två titaner möttes.
All kärlek till henne, denna fantastiska moder, vän och jämlike!
Vila i frid!
Finns det hjärterum
Det är ju inte mycket plats mellan arslet på matte och ryggen på soffan.
Den där löpningen hon håller på med verkar ha en direkt motsatt effekt på henne om man ska jämföra med annat vettigt folk.
Men se på den här spinnande hårbollen.
Huuur mycket plats som helst.
Jag kan undra om detta kan vara ett fall för diskrimineringsombudsmannen?
Slick på snoken
Växthusgaser...
Vädret har ju blivit sämre.
Det är för kallt för glass, säger matte...
Matte och husse har ju hållt på att bygga en massa den sista tiden och det jag gillar bäst är ju mattes växthus.
För växthuset innebär att jag och matte tillbringar den mesta tiden på baksidan, i gräset.
Gräs för mig, fyller två funktioner.
1) det är mjukt och skönt att ligga på.
2) det är ätbart.
Ja, sen luktar det ju ganska gott också.
Som i mattes växthus.
I mattes växthus växer det en massa saker, lite långsamt, men det växer.
Hon siktar inte på att bli självförsörjande på något sätt, vilket är tur, för det hade hon aldrig klarat i år och vi hade svultit till döds.
Jag är ecofresh!
Jag släpper dock ut en massa gaser...
Slick på snoken!
Årets första mjukglass.
Jag fick följa med matte in till stan i tisdags.
Vi gick en runda i en liten skog.
Och jag kan meddela att det märks att det går mot varmare tider, äntligen, för det var riktigt varmt i skogen.
Sen gick vi tillbaka till bilen som stod parkerad precis vid glassaffären.
Eller ja, dom har ju givetvis annat än mjukglass.
Men jag får tydligen inte äta friterade pommes och feta hamburgare, för det är inte bra för hundar.
Som om det är så bra för matte att äta sådan mat.
Jag har nog sett hennes mage.
Och med tanke på hur den växer så skulle man kunna tro att hon var dräktig, men det är hon inte.
Hon är bara tjock...
Men det blir ju så, när man äter snabbmat flera gånger i veckan.
Men iallafall, matte köpte en mjukglass, åt lite och gav mig resten.
Så hon borde äta som hon lär...
Och årets första mjukglass fick godkänt.
Slick på snoken!
Käkar lite.
Vad som är bra med Kåda, är att han går in i badrummet genom sin lucka och eftersom matte är lite halvslavrvig, så drar hon bara till dörren lite lätt så öppnar han hellre dörren än att gå genom luckan för att komma ut.
Och det är då jag smiter in, för att se så matte tvättar händerna ordentligt.
Hon ger ju mig mat varje dag, så jag vill ju hålla koll på att hygienrutinerna sköts som dom ska...
Hon fick godkänt!
Slick på snoken!
Golvet är mitt.
Jag följer ju inte med matte ut, när hon ska springa, hemska tanke.
Men när hon kommer hem stöttar jag henne på bästa möjliga sätt.
Mest med att vara i vägen för henne, när hon håller på och stretcha efter joggandet.
Jag menar, hon ligger ju på golvet och sträcker på sig hur länge som helst, då får man ju ta tillfället i akt och visa sitt stöd!
Och visa min uppskattning för att jag slipper följa med.
Hon säger oftast åt mig att jag är i vägen och försöker skjutsa bort mig.
Men ibland får man sig lite kärlek också.
Slick på snoken!
Jag vill ju också!
Slick på snoken.
Så trött, så trött.
Vi har varit uppe hos moffa i Småland i helgen.
Jag måste vara allergisk mot den småländska luften, för jag är helt slut efter att ha varit i Småland!
Jag träffade Cindy igen och jag tror att jag kan komma överens med henne till slut trots att hon är en tik.
Det var raka vägen in till soffan när vi kom hem.
Och nu ligger jag hos matte och sover som en stock.
Slick på snoken!
Det har sagts innan!
I helgen är det ju som alla vet, nyårsafton!
På denna "högtidsdag" väljer människor att smälla raketer.
Dom inte bara låter onödigt högt, dom blinkar även väldigt irriterande.
Många hundar är jätterädda den här dagen, och även dagarna innan och efter då, oftast, alla ungar är ute och smäller, vilket dom egentligen inte får, varken tidsmässigt eller åldersmässigt.
På denna "högtidsdag" väljer människor att smälla raketer.
Dom inte bara låter onödigt högt, dom blinkar även väldigt irriterande.
Många hundar är jätterädda den här dagen, och även dagarna innan och efter då, oftast, alla ungar är ute och smäller, vilket dom egentligen inte får, varken tidsmässigt eller åldersmässigt.
Men jag antar att dom gör det bakom ryggen på sina föräldrar, eller??
Ni hundar som lider och är skotträdda är det otroligt synd om.
Ni hundar som lider och är skotträdda är det otroligt synd om.
Ni har det jättejobbigt och kan må mycket dåligt.
Därför hoppas jag att alla som har hund, tänker på er i första hand, och skiter i att smälla onödiga raketer.
Om inte för sina egna hundars skull, så för andra hundars skull.
Och andra djur också.
Tydligen är det inta bara vi hundar som kan vara skotträdda.
Otäcka hästar kan också vara rädda, och dom lider dom också.
Vilda djur tycker nog inte heller det är speciellt roligt med smällandet, som dom garanterat får nog av under jakten...
Nu är det ju då så att det inte bara är under den här natten det är farligt för oss djur, utan även dagarna efter, då uppenbarligen människor har otroligt svårt att plocka upp efter sig.
Vilda djur tycker nog inte heller det är speciellt roligt med smällandet, som dom garanterat får nog av under jakten...
Nu är det ju då så att det inte bara är under den här natten det är farligt för oss djur, utan även dagarna efter, då uppenbarligen människor har otroligt svårt att plocka upp efter sig.
Det ligger småpinnar, pappersrör och plastbitar överallt.
Dom luktar illa, men är ändå intressanta.
Matte har sagt att dom kan vara mycket giftiga, så dom får ni inte äta, mina kära vänner.
Det rapporteras dagarna efter nyårsafton om hundar som har rymt.
Det är väl klart!
Som hund flyr man helst från något man inte förstår och som gör ont.
Till er hundägare:
Även om eran hund inte visar upp ett stressat beteende så innebär det inte att din hund inte lider.
Avstå från att skjuta raketer.
Om ni nu mot förmodan ska ha någon tillställning hemma, lämna då eran hund på ett pensionat, tänk på att boka i god tid innan nyår, i slutet på oktober är att rekommendera.
För Guds skull!
Lämna era hundar inomhus när ni ska smälla raketer!
Vi uppskattar inte varken ljudet eller blinkandet.
Så här kommer jag tillbringa min nyårsafton.
Det tycker jag fler borde göra.
Slick på snoken
Jag hade en god jul.
Det bar av upp till Småland på julafton, för första gången för min del.
Jag sov så gott hela vägen.
Jag har aldrig tidigare varit hemma hos min moffa så det var så himla många nya dofter, överallt!
Moffa har tre katter, men vi såg varandra bara för ett ögonblick, för sen försvann dom.
Det var som om dom gick upp i rök.
När alla hade ätit och tittat på barnprogram på tv, bar det av till mattes farmor. Det var en skön promenad till henne, för hos moffa blev det nästan olidligt varmt tillslut! Det kom en märklig figur med illröda kläder och långt vitt skägg när vi var där. Han kom med julklappar till alla, utom mig, min julklapp hade han tydligen glömt hemma hos sig, men han hade kommit på det, och när vi kom hem i söndags, så hade han lämnat den i mitt hus. Matte frågade honom om han ville hälsa på mig, först ville han inte det, men jag tog fram mina allra sötaste valpögon och viftade nästan stumpen ur led, så han klappade mig till slut.
Under julklappsöppningen somnade jag som en stock!
Det var nästan omöjligt att hålla ögonen öppna. Hos mattes farmor bor en hund, hon heter Cindy.
Vi fick inte träffas ordentligt, men blev lovade en promenad innan det skulle bli dags för mig att åka hem igen.
När det vankades frukost på söndag morgon, var jag något sådär utvilad.
Jag fick ligga jämte matte i sängen under natten så jag sov ganska bra. Det var endel nya ljud som väckte mig några gånger men jag var för trött för att analysera dom närmre.
Sen var det dags.
Jag skulle få träffa Cindy.
Vi gick och gick och gick.
Vi gick på, vad matte tyckte, var helt obefintliga stigar i skogen.
Men moffa och mattes farmor visste hela tiden exakt var vi var.
Nästan exakt iallafall.
Cindy sprang höger och vänster, fram och tillbaka och hit och dit.
Jag fick ha skitkopplet på mig hela tiden.
Plötsligt börjar Cindy skälla.
Mattes farmor sa att det var har-rådjursskall.
Åh, vad jag hade velat vara med henne i skogen på det.
Men matte sa att vi måste lära känna varandra mer, innan vi får springa iväg ihop.
Men moffa och jag hade det ganska bra.
Han gav mig många köttbullar och prinskorvar.
Jag gillar min moffa.
Efter promenaden, däckade jag ihop totalt.
Hemfärden gick snabbt då jag sov hela vägen.
När vi kom hem la jag mig i soffan direkt och somnade som en stock, igen.
Det tar hårt på krafterna att vara i Småland.
Men jag åker mer än gärna tillbaka!
Slick på snoken!