Hmm

Jag vet att det ska vara en växt här i... Någonstans...


Spinna är livet!

Egen Youtube-kanal

 
Om man ignorerar matte tillräckligt länge så tröttnar hon till slut!
Hon slåss med kuddar, pillar med nosen och drar lite i öronen.
Men härdar man ut så blir allt bra tillslut!
 
Vi har fått en egen Youtube-kanal nu Cat´n dogs heter den.
 
Slick på snoken!

Att åka bil!


Jag har ingenting emot att åka bil, jag sover för det mesta.
Men!
Och det är ett stort MEN!
Om bara matte hade hållt tyst!
Sjunga (skrålar) är inte hennes starka sida precis!
Jag blänger på henne med jämna mellanrum men hon fattar inte!

Det är andra gången på en vecka som jag besöker doktorn.
Han är jättesnäll och mjuk.
Idag var det ett återbesök som gällde då mitt öga inte hade blivit bättre.
Kletet jag har fått på maten har inte hjälpt tyvärr!

Igår mådde jag inget vidare alls så matte ringde precis innan stängning så jag fick en akuttid idag.
Eller akut och akut.
Jag klämdes bokstavligen in mellan två hundar.

Jag fick diagnosen herpes förra veckan och det har inte blivit bättre så idag fick jag penicillin för det.
Nästan alla katter har herpes men det bryter inte ut på alla.
Det kan komma av en liten förkylning bara, så poff så har man det.
Det kan vara dödligt (tar ganska lång tid för det att gå så långt) om man inte får behandling.
Tjejen i receptionen visste mycket väl vem jag var utan att ens ha träffat mig.
Matte och husse går efter ordspråket: Hellre en gång för mycket!
Elvis har ju varit ganska sjuk och en flitig besökare av doktorn det senaste året och han får spruta var fjärde vecka av matte för att han ska må bra och inte klia sig så mycket.

Matte och husse säger att vi tre ruinerar dom, man allvarligt!
Vad kan vara bättre att lägga stålarna på om inte oss?

Spinna är livet!


Man tar vad man har!

Eftersom en av hundarna, inga namn (Cilla), har deformerat alla mina leksaksbollar och min leksaksmus är mystiskt spårlöst försvunnen (Cilla) så får man leka med det som finns.
Hunden (Cilla) har låtit bli pingelbollen som jag har på min klöspelare iallafall och min svans med pingla på pinne.
En sån tur att jag har fantasi!
 
 
Spinna är livet!

Jag heter Kåda!

Jag flyttade in till Cilla och Elvis för cirka en vecka sen!
 
De första dagarna var dom riiiktigt jobbiga!
Enligt matte så hade dom aldrig träffat en katt innan och det märktes!
Vart jag än gick så följde dom efter!
Som två ihärdiga svansar!
Jag kan förstå Elvis, för han har ingen egen men Cillas går fram och tillbaka hela tiden så den används jämt utom när hon sover.
Det gör ibland riktigt ont att bli träffad av den!
 
 
Men över lag så är dom snälla och ha med att göra!
 
Elvis är en aning avundsjuk på mig för jag har mat dygnet runt, nästan, och när han får sin mat äter han upp allt innan man hinner blinka och sen sitter han och tigger av mig!
 
Jag fann mig till rätta väldigt snabbt!
 
Vad har hänt hittills då...
Jag gav Elvis en snyting så att han började blöda, men vatten under broarna har gjort oss till kompisar!
Jag har hoppat i badkaret och blev så klart blöt.
Jag har till och med hoppat ner i en av toastolarna...
Det gjorde att jag fick duschas av.
Min favoritplats är hos husse, gärna på tangentbordet till datorn eller framför skärmen på hans surfplatta.
Min plats i sängen har jag också, så nära husse som möjligt.
Men börjar han röra sig och kommer över på min kant kittlar jag honom med mina morrhår i ansiktet, då flyttar han sig snabbare än vad Elvis äter och det är snabbt!
 
Dom är ganska långa, mina morrhår/ögonbryn.
Matte sa nåt om att noppa dom.
Jag säger bara en sak:
Försök om du vågar! Försök!

Mer är det väl inte än så länge.
 
Tydligen ska signaturen efter ett inlägg var "Slick på snoken"...
Men jag kommer skriva:
Spinna är livet!
Det är det nämligen!
Och prata för det gör jag!
Så:
 
Spinna är livet!

Jakt i skogen.

Dagens väder var till en början fantastiskt.
Vi kom ut i skogen och fick springa oss leriga på åkrarna och traktorvägarna.
I skogen får vi inte springa längre för där bor alldeles för många grisar numera.
 
En nästan klarblå himmel.
Jag jobbar fortfarande på att försöka överlista gravitationen för att kunna flyga.
Matte säger att jag redan flyger fram, men inte tillräckligt högt ännu tycker jag.
 
Elvis mer lunkar fram och hoppar med baken som ett rådjur, som vi förresten inte såg idag, men matte sa att hon såg dom.
Det tror jag vad jag vill på!
Hon har sett stubbar som hon har tyckt liknat vilda grisar och älgar innan, så vad skulle kunna vara skillnaden idag?
 
Sen fick han för sig att han skulle kolla plöjningen.
Att han inte lär sig!
Man måste bli så där lagom smutsig så att man slipper att duscha när man kommer hem, ni vet sådär så att man bara behöver torka till lite för att sedan bli avborstad.
 
Sen hände det honom nåt!
Han blev väl rädd för en liten åkersork eller nåt.
Så då sprang han till matte och kollade skeptiskt ut över åkern.
Han är så löjlig!
 
Att försöka lukta på nåt intressant själv är alldeles omöjligt när han är med!
Han kommer och trycker väck mig varenda gång.
Jag tycker att han kan ha koppel på sig hela tiden så jag kan få vara ifred.
 
Jag låter ju honom vara ifred, eller ja, när jag inte hänger i hans kind eller bakben så klart.
Och så fort jag gör det så springer han till matte och så får jag skäll och tillsägelse om att jag ska vara snäll!
Jag är snäll!
Oftast...
 
Jag vann som vanligt vår tävling.
Okej, Elvis visste väl kanske inte om att vi tävlade, men jag vann iallafall!
Han är där bak som en liten prick.
En långsam prick!
 
Vädret slog om och det blev mulet och tråkigt igen.
Men solen var skön så länge den varade.
Hoppas den kommer fram snart igen!
 
Han är inte bara långsam och en skvallerbytta!
Han är en dregelpelle också.
 
 
 
När vi började styra kosan hemåt så kom det en bil och det hoppade ut två människor ur den, vi gick då in på en miniväg för att kolla om balansstocken låg kvar efter stormen (det gjorde den) och när vi är på väg tillbaka på den vägen så såg matte att den ena människan gick och spanade och när den såg oss, vände han tillbaka till bilen, och det hoppade ut en hund.
 
Matte sa att hon hoppas att det är jakt på grisar igen.
Det var inte så jättelänge sen som vi pratade med en jägare i skogen som rådde matte att hålla oss i koppel i skogen för tydligen så kan vilda grisar göra oss stor skada.
Men det visste redan matte.
Som om dom har nåt att hämta hos mig?
Jag visar dom mitt onda öga så försvinner dom som ett skott.
Hoppas jag...
 
Slick på snoken

RSS 2.0