Luften är fri!

Elvis har ju lite problem med att bli berörd när han inte vill det.

Ofta kan detta resultera i att han i protest slänger sig ner från soffan och surar. 
Vilket passar mig alldeles utmärkt, då får jag ju soffan för mig själv! 

Matte bad mig att inte utmana ödet. 

Kom igen, det är ju minst en centimeter mellan min päls och Elvis bak.
Det är ju inte närkontakt av 3:e graden precis... 

Men man få väl lyssna till matte nån gång och vagga in henne i lugnet och tron i att hon bestämmer. Det är ju trots allt hon som ger mig mat... 


Spinna är livet! 


Se mig!

Matte satt med sin dator innan och höll på med något, enligt henne, viktigt.

Men då har jag en fråga...
Vad fasen kan vara viktigare än jag?
Va?
VA?

Slick på snoken 


Peggy Pansar har lämnat oss.

Min mamma, Peggy, har fått somna in.
Det var den enda hunden som jag kunde leka med jämställt.
Inget slog min lek med min mamma!
 
 
 
 
 
 
 
Min mamma och jag!
 
Vi sågs alldeles för sällan.
Men när vi träffades så var det som om två titaner möttes.
All kärlek till henne, denna fantastiska moder, vän och jämlike!
Vila i frid!
 
 
 
 

Finns det hjärterum

Det är ju inte mycket plats mellan arslet på matte och ryggen på soffan.
Den där löpningen hon håller på med verkar ha en direkt motsatt effekt på henne om man ska jämföra med annat vettigt folk.
 
Men se på den här spinnande hårbollen.
Huuur mycket plats som helst.
Jag kan undra om detta kan vara ett fall för diskrimineringsombudsmannen?
 
Slick på snoken

RSS 2.0