Cat 'n Dog

Cilla blir bättre och bättre i sitt ben. Idag stödjer hon på det nästan hela tiden.
Visserligen haltar hon, men hon har det nere iallafall!
Det går åt rätt håll.

Det är frustrerande, när man hade satt igång med hårdträning, så händer sånt här.
Eller hård och hård... Grunder... Allt som JAG anser att hon ska kunna INNAN vi börjar på bruks till våren.

Våren ja, den känns allt mer och mer avlägsen för varje minut som går, det snöar igen.

Kan undra vad Elvis har råkat ut för? Jo just det, han fick klorna klippta innan...


Och då klippte jag givetvis för långt på den första klon. Men det var inga problem. Jag fick klippa färdigt.
Sen slutade det blöda av sig självt, men sen skulle dom ut, och då gick det upp igen. Slutar det inte innan kvällen, får vi väl ta till lite potatismjöl.

Det "roliga" är, är att den tiden det tar för att klippa Elvis och Presley ihop, så lång tid tar det för att klippa EN-TVÅ KLOR på Cilla...
*klippklipp* *brottasbrottas sprattelsprattel sparkspark*
*klipp* *brottasbrottas sprattelsprattel sparkspark*
Och sen lite grymtningar i förhoppning på att slippa.

Men där är jag obeveklig! Även om jag klipper för långt, som idag på Elvis, så SKA jag klippa färdigt. Inte en chans att dom ska bli rädda för att klippa klorna.
Presley den stackarn, hans kolsvarta klor är ganska svår att klippa, så han har "vant sig" vid att jag ibland klipper för långt på honom. Då ger han ifrån sig världens längsta suck, och knorrar lite för att visa sitt enorma missnöje. Men han är inte rädd för det, trots allt. Skönt det. 50-kilo vovve, som inte vill göra en sak, och lilla jag ,som ska få hunden till att göra det... Ingen bra kombination... =)

Cilla haltar fortfarande, och kommer nog göra ett bra tag. Men när hon går inne, och om hon går sakta, så stöttar hon lite på bakbenet iallafall. I morgon är det en vecka sedan det hände. Tur att hon inte var äldre! Med tanke på att hon har något bättre förutsättningar för att läka perfekt, och att hon slapp att operera.

Sötare kan man nog inte bli!


Penicillinen slinker ner som vilken annan godbit som helst. Tur är väl det!
Hon håller sig ganska lugn faktiskt! Så hon har nog ganska ont!

Lite hungrig? Dom får faktiskt mat, men snö, tassar, löv, skumgummi och annat verkar smaka bättre?


Han blev lite trött på mattes tjat och visslande.

Men det gick lika bra som igår. Det kunde till ochmed gå förbi en person utanför staketet, som pratade lite med mig, utan att han hoppade över! WOW! Jag sa till honom två gånger,sedan var han helt fokuserad på mig. Kan ha berott på köttbullelukt? Men jag sa till henne:
- OM han skulle hoppa över, så är han inte farlig. Han är jättesnäll. Jag håller på att träna honom, så det var ju lite bra att du kom just nu!
- Jag hoppas inte han hoppar över, för då kissar jag ner mig!
- Hoppar han över så hoppar jag efter.

Men han hoppade inte, han gick inte ens efter henne innanför staketet! Lite framsteg faktiskt!
Jag har jobbat ihop med henne, så jag känner henne väl, så det var ju liksom ingen främling. Hade det varit det, hade jag ju givetvis hållt honom i halsbandet. Men det gick ju som smort, idag iallafall! Sen hoppade han på Marcus, när han kom in på tomten, så det får vi jobba på. För han ska INTE hoppa upp så som han gör. Men men... Det lossnar nog snart för honom, att folk inte hälsar på honom, när han hoppar, för det får dom inte för oss. Dom får bara hälsa när han har lugnat sig. Belöningen blir DÅ att han får hälsa. Sen att få honom att förstå det, det är som raketforskning tydligen... =)

Det är snö på nosen, inget annat! =)


Längre bort än så här var han aldrig.


"Här har det legat en köttbulle..."

Igår, innan Cilla skadade sig, gick jag och Elvis ut för att träna inkallning. Men det är lite svårt att träna inkallning på en hund som går jämte en hela tiden. Så jag fick kasta iväg köttbullar, för att han skulle komma en bit ifrån mig. Både jag och Elvis tycker att bönderna här, plogar sin åkrar väääldigt dåligt. Vi pulsade i knädjup (på mig) snö i över en timme! Jag dog typ 25 gånger, och föll handlöst baklänges. det tyckte Elvis var kul, för han slängde sig över mig med miljoner pussar och studs!

Men det är bra träning för hundar (och mig) att det är så mycket snö, för då får dom verkligen arbeta sig fram, och inte bara gå. Att gå på bar backe är bra det med, men det ger inte samma träning. Så snart han har fattat att han ska lyda, inkallningen bland annat, ska vi beställa en sele till honom och börja träna Wp med honom.

MEN, han har fattat, att när matte blåser i visselpipan, vankas det köttbullar.


Det spelar ingen roll om man är hes, en visselpipa har alltid samma ton. Elvis förknippar ljudet med just köttbullar. Eller ja, han gjorde det igår. Vi får se om han kommer ihåg det, nu när vi ska ut igen. Håller tummarna!

Igår fick jag höra det värsta en hundägare kan få höra från sin hund!
Skrik av smärta, som gör att blodet isar...
Jag sitter ute och röker (FY) och hör Cilla SKRIKA AV SMÄRTA!
Min första tanke var, att någon av de stora lunsarna hade skadat henne på nåt sätt. Men dom ligger i hallen när jag rusar in, och Cilla ligger under köksbordet och skriker. Jag ser att hennes ben är skadat på nåt sätt, för hon håller upp det. Jag tar upp henne i famnen och går in i soffan för att försöka lugna ner henne, (och mig) och försöka få henne att sluta skrika!

När vi hade lugnat oss båda två (Cilla i allafall), ringer jag till Anders, som får komma hem. Givetvis, kommer man inte fram till vetten på 2½ timme. Jag försökte få komma in till K-hamn, där Elvis var när han hade skadat tassen. Men dom hade ingen röntgenapparat där inne, och vi blev hänvisade till Näsum, Växjö eller Hässleholm.

När dom väl ringer upp från Näsum, får vi komma in, vid 16! Och då var klockan 15!
- Vi kommer NU! Sa jag.
- Gör det, så ska vi försöka ta in er så snabbt som möjligt.
Tack gode Gud för det!

Cilla gnäller inte vid det här laget, men stödjer inte alls på bakbenet!

När vi kommer dit, får vi vänta en braaa stund, men får tillslut hjälp.
Han klämmer och trycker lite...

- Hon har skadat korsbandet rejält. Men det är inget farligt, för hon är så ung, och eftersom hon fortfarande växer, är inte ledbanden utvecklade, utan hon kommer att läka bra! Hon ska ha antiinflammatorisk pennicillin och smärtstillande under 4 veckor. Och hon får ta det i sin egen takt, vill hon kanske springa lite på tomten, kan hon få göra det. Får hon ont, så springer hon inte. Hon känner själv vad hon klarar av. Så lite lugn och ro.

Lugn och ro... Kyss mig! Med Elvis och Presley hemma...

Efter att Cilla varit i Småland igår, var det ett kärt återseende mellan henne och Presley!

Elvis ena öga lever ett eget litet liv...

Elvis har hittat en egen plats i soffan...

Lukta lite på blommorna!

Han spanar ut över de enorma ägorna vi har... Not...

"Tittut!"


Sötnosen där!

Det finns inte mycket som är sötare än en nyfiken valp...