Cat 'n Dog

Myspys!


Stackars Presley får inte plats i buren ihop med dom andra två.

Jag köpte en klövjeväska till Elvis när jag var inne i stan.

Ett babyrosa koppel och ett babyblått halsband.


Med fina små strass-stenar!

Någon av hundarna omkring mig har fisit... Men jag vet inte vilken av dom. Och reser jag mig, så nåste jag flytta Cilla, och eftersom hon ligger i mitt knä, frivilligt, så sitter jag helst kvar...

Jag minns inte riktigt.. Meeen... Jag har för mig att Jag "fick" Cilla som 25-årspresent... Eller var det så?
Hur som helst... En bild säger mer än tusen ord:
INGEN av dom lider. BÅDA ser väääldigt nöjda ut... Husse är Cillas favorit! =(

Vi var ju ute och gick igår, jag Elvis och X antal hundar till. Det var jätteroligt. Elvis uppförde sig bättre än väntat. Jag trodde att han skulle bli helt i extas när han återigen fick träffa andra hunadr. Det är ett tag sen han gjorde det nu ju. Han hade sitt nya fina täcke på sig som vi var och köpte i onsdags. Vi köpte en sko till honom också, med tanke på tassen, men den tappade han redan efter 5 meter, så den fick ligga i min ficka istället.

Och det verkar som om tassen är nästan 100% återställd nu. För han varken haltade eller annat. Och då var vi ändå ute i 1½ timme. Över stock och sten, uppför och nerför. Men tassen klarade det galant! jag kollade den emellanåt ändå, för säkerhets skull!
Jag hade kameran med mig, men eftersom det nästan kändes som om det regnade, blev det faktiskt bara denna bilden, tyvärr...

Visst ser hon glad ut i sin nya tröja? Hon skrattar ju nästan ihjäl sig! =)


Nej, hon är mest utråkad... Matte har hållt på och mäta och prova i flera dar nu. Så jag förstår om hon är trött på den. Men jag är nöjd med den, absolut. Det blev en knapp på ena sidan, för att man ska kunna spänna den runt magen. Så det sitter en bit under magen på henne som man bara knäpper fast på andra sidan.
Och hon har den på sig ute, och hon verkar inte frysa, så den gör det den är ämnad till att göra!

Elvis höll på att få stryjärnet i huvudet innan idag, eftersom jag rev ner det när jag strök.
Som tur var, hann han hoppa undan. Mattan smälte... Men hellre att man får köpa en ny matta än att Elvis skadas igen!

Efter spring och lek, är det snart dags för mat!
Maten står i blöt, så det blir lite väntan.

Kallt om tassarna.


Cilla vill inte riktigt vara med Elvis och Presley när dom leker.





Men det kan gå lugnt till... Ibland.


Det är inte så brutalt som det ser ut!


Det är faktiskt bara på lek!


"Presley din jävel! Titta som jag ser ut!"






Snömonster!


"Matte, nu vill jag in!"

Hunden har, som tur är, kommit till en ny ägare.
Vad jag undrar är:
Hur kan man göra så här?
Har mannen fått nån njutning av att sparka, slå och bita i nosen på hunden?
Vad fan tänkte han, när han hällde kokande vatten över hunden?
Hur kan de övriga familjemedlemmarna acceptera ett sådant här beteende?

Vittnen finns, men varför har ingen gjort nåt åt det tidigare? Hade jag sett en person stå och sparka på sin hund, vet jag inte vad jag hade gjort. Jag hade ju inte varit passiv, så kan vi ju säga.

Tröjan kommer att vara fodrad.






Kragen färdig.


Ena benet (armen?) är på plats. Benen (armarna) är tagna från en gammal tröja som jag har klippt sönder.
Den sitter bra på henne. Men nu orkar jag inte mer, nu får det vänta till i morgon!

Presley verkar ha varit i spritskåpet...

Jo Cillalilla och Anders.

Vad ska man säga.. Vad blir det här näst? Att jag får sova på soffan, och hundarna i min säng?

Japp, nu har husses prinsessa även fått en kudde att ligga på i soffan "för hon fryser om tassarna"...
Men allvarligt, det gör hon faktiskt. I morgon ska jag se om jag inte kan sy en tröja till henne med foder i.
Jag köpte grejer till det idag, så nu ska jag bara komma igång med att.

Fick höra idag inne på zooaffären, att dom ska stänga efter nyår!
Tråkigt tråkigt. Men dom  kommer att ha öppet i K-stad, så man får väl ta och pallra sig dit i stället.

Ja nu snöar det igen. Inte mig emot, men mot Cilla...
Hon vill verkligen inte vara ute. Det är -5 grader just nu, och täcket hjälper knappt längre. Jag funderar på att köpa ett riktigt till henne. Men sen är det ju det att hon troligen kommer växa ur det inom nån månad.

När man tar ut henne, kissar hon en liten skvätt, för att sedan fortsätta inne.
Jag tycker synd om henne, för hon fryser och skakar som hundan.
Hon kan sitta vid dörren, och man kan märka å henne att hon behöver ut, men så fort man öppnar dörren, vänder hon och springer in i sovrummet. Stackars Cilla lilla!

INGEN annan hund har fått vara i sofforna! Så varför Cilla? JO, för hon är en väääldigt speciell liten dam!
Väldigt speciell!

Trots det, utsatte jag henne för det hemskaste hon nog har varit med om... "PROMENAD"!
Hon la sig ner på asfalten och bara skakade! SKAKADE! Egentligen är väl det ett milt uttryck, för det såg ut som om hon skulle ha kunnat orsaka en mindre jordbävning eller nåt. Det hela slutade med att jag fick bära henne...
När vi sedan kom hem, höll hon sig nästan fast med framtassarna runt min arm... I morgon får vi väl försöka locka med henne med nån av de andra, för så här rädd ska hon inte behöva vara en gång till...

"Nej matte! Jag behöver inte gå ut! Jag vill inte gå ut! Det är kallt!"


"Jag totalignorerar dig just nu, märker du det?"

Elvis och Presley tittar avundsjukt när Cilla äter. Jag har aldrig varit med om hund som äter så sakta som hon!
Hon tuggar varenda kula verkar det som. Ingen stressmage här inte...

Sover så sött så...


"Hoppsan, ojdå, matte tittar visst..."

Och direkt efter att jag hade tagit denna bilden reste sig Presley upp och gick... Så, bara ingen ser honom ihop med henne, kan hon göra lite som hon vill...

Okej, jag kan förstå Presley. Elvis har inga av sina valptänder kvar, och Presley hoppades väl att han skulle slippa känna nafs och bett av sådana för resten av livet.
Men så kom husse, matte och Elvis hem med en ny liten nåltandad varelse...

Okej, det kan låta som ett konstigt framsteg. Eftersom hon ha börjat kissa och bajsa inne, tar jag henne som att hon har kommit fram mer, och tar för sig. Ligger hon bara och sover, och gör allting ute, är det ju inte riktigt rätt.
Så de känns lite bra (?) att hon har kissat och bajsat inne idag faktiskt!
Hur konstigt det än kan låta.

Dessutom, hon är inte ens tio veckor gammal, så det hade varit riktigt konstigt om hon hade varit rumsren redan. En valp SKA kissa och bajsa inne. Man SKA trampa i kissepölar OCH bli vansinng.
Det är sånt som hör till och sånt som man får räkna med.
Annars kunde man likaväl låtit bli att skaffa en valp!

Eftersom jag har sovit i princip hela dagen, så har hundarna också gjort det. Och allt som oftast ligger Elvis så här på mig... Det händer även att han trycker in nosen, under nacken på mig, och då vaknar jag för det kittlas så in i helvete rent ut sagt!

Bus med brorsan går alltid hem.


En lycklig hund i sängen...


Så söt så!

Peppar peppar, har hon bara bajsat inne en enda gång! Det är det enda hon har gjort! det är lite förvånande faktiskt, med tanke på stressen över ett nytt hem, och två stora monster hundar som "bråkar hej vilt".
Hon har upptäckt veven till vardagsrumsbordet, och den är ju för himla rolig att tugga på.
Presley har blivit en riktig surgubbe. Så fort Cill kommer, och ska leka lite, eller bara vill slicka honom på nosen, så mullrar han och går iväg.
MEN, han ska få slicka, buffa och lukta på henne. Han ser inte den här "ge och ta"-grejen som något för honom... Jävla surpuppa. Men Cilla låter inte sig nedslås, nej nej, hon trippar efter honom med högt buren svans och tycker om honom lika mycket ändå. Det är skönt att hon kom ur sitt skal igår, och lekte lite med Elvis. I lördags låg hon bara stilla, och observerade de andra två. Antagligen för att snart kunna sätta in en riktig stöt snart... =)

Kickan:
Jo hon får jättegärna vara i sängen. Men det gäller samma sak för henne som med de andra hundarna vi har haft. Den dan hon tar sig upp själv, då får hon vara där. Men att lyfta upp henne varje gång, det gör vi inte. Tänk på nätterna, om hon har hoppat ner för att dricka, då står hon och gnäller för att bli upplyft... Och vi vet ju hur pigg jag är, när jag blir väckt... Närmsta levande varelse bör ta skydd liksom... =)
Så, när hon är stor nog att hoppa upp, är hon välkommen. Och den dan hon kan hoppa upp själv, är hon förhoppningsvis mågot sånär rumsren också, som de andra har varit.

Även om Presley tycker att Cilla är lite för liten för att leka med, betyder ju inte det att han inte kan ha nytta av henne... Som vilstöd till exempel...


Presley tyckte nog att Cilla såg en aning löjlig ut innan...

Liten i stora världen...








Eftersom Cilla fryser, som jag vet inte vad, när hon är ute. Sydde jag helt enkelt en tröja till henne. tröjan är i fleece, med framben och en "polo"-krage! Jag tyckte så synd om henne innan när vi var ute, för hon darrade som ett asplöv och var iskall när vi kom in. Trots att vi bara hade varit ute runt kvarten. Hon bryr sig inte om den speciellt mycket, utan gör vad hon ska utan problem! Sen att hon ser ut som en circushund med ringarna, bryr son sig int ett skvatt om!

Natten har gått bra. Jag gick upp vid fyra och tog ut både Cilla och Elvis.
Hon har nog sovit hela natten, för det var varken någon pöl eller hög nånstans när vi vaknade.
Vi bar in "hennes" bur i sovrummet i natt, för att hon inte skulle känna sig helt ensam på golvet, eftersom hon inte kommer upp i sängen själv ännu. Men det dröjer nog inte länge till.

Idag är hon lite tuffare än igår, som tur är. Igår låg hon bara alldeles stilla och tittade på Elvis och Presley när dom stylade för henne. Men idag går hon här lite fram och tillbaka och leker lite med Presley. Elvis är lite väl hårdhänt mot henne, men på Presley får hon klättra lite som hon vill. Dessutom har ju Presley en väldigt rolig svans som man kan bita i. Men det däremot tycer inte Presley om. Hans svans är lite hans stolthet. Det är inte många som får röra den utan att få en mördande blick eller en visning vad han tycker om det...
Men Presley är mest snack och lite verkstad, så kan vi ju säga, för det är rena rama sanningen!

Benniwise Blaine har anlänt hos oss nu ikväll! Vi kommer dock kalla henne Cilla. Eftersom jag inte fick igenom Priscilla, blev det en kompromiss...






Det finns inte mycket som är sötare!






Elvis och Cilla.

Idag ska vi hämta våran nya lilla familjemedlem!
Vi har köpt en massa grejer till henne.
Eller ja, vi har kompletterat med saker så att alla har varsitt av allt.
Utom leksak, för dom ska alltid ha det den andre har, så det är ingen mening att köpa exakt likadana bollar till dom. Den andres boll är alltid mycket roligare! Så det spelar ingen roll alls!

Igår fick Elvis tass en rejäl inspektion. Och det ser helt perfekt ut! Man ser bara ett streck, precis där skärsåren var, men skorpan är helt borta. Han haltar fortfarande när han går på singelsten, så promenader får vänta tills trampdynan har hårdnat lite. Vi har en remsa, vet inte varför, med singel längs huset och han får bestämma själv vart han vill gå, och han går där. Så det kan ju inte göra JÄTTEont, eftersom han går där frivilligt.
Eller också är han en självplågare? Vad vet jag...

Eftersom Elvis har börjat kissa inne, och började med det efter det att han fick den nya antibiotikan isöndags, ringde jag till veterinären idag. Hon sa att vi skulle avvakta under helgen för att se om det skulle kunna vara en mycket ovanlig och då ny biverkning av all antibiotika han har fått. Eftersom hans testiklar sitter någon helt annanstans än där dom ska, så frågade jag om dom kunde ligga och trycka på urinblåsan. Men det trodde hon inte. Så vi får se vad som händer under helgen.
Jag hatar att "avvakta"...

Nån som vill ha en hund?
Gratis?
Vi betalar om ni hämtar honom!

Skojar bara men just för tillfället klättrar Elvis på väggarna!
Elvis går oss just nu ordentligt på nerverna!
på mig, Anders och Presley.
Han är så pass understimulerad för tillfället att han, i ren protest, helt plötsligt glömt att han är rumsren.
Jag vet inte hur många gånger man ryter på honom om dagen, när han gör sina jävelskap just nu!

Han har dessutom börjat ge sig på Presley. Bara de två sista dagarna har bägaren runnit över ett X antal gånger för Presley, som egentligen är för snäll för att säga ifrån. Men som sagt de två sista dagarna har Presley faktiskt blivit riktigt förbannad på honom, och tryckt ner honom ordentligt. Och Elvis lägger sig, för stunden... Men Elvis rent ut sagt skiter i det sen, och är på han lika fort igen. Vilket gör Presley ännu argare. Men det är nåt dom får reda upp själva. Det blir ju inget blodspill precis.

Han fick precis, för första gången på över två veckor, vara lös i trädgården.
Han plöjde nästan upp en åker där ute alltså.
Men Gud vad han verkade lycklig alltså.
Fram och tillbaka som en galning.
Skönt för honom, men vi får ta det lite lugnt och hålla koll på tassen.
Det är ju liiiiiite onödigt att det ska gå upp nu...

Måste bara tala om:
IF är nog det trevligaste försäkringsbolaget man kan ha!
Pratade med dom nyss om alla papper och sånt som ska skickas in och han förklarade in i minsta detalj!
Frågade jag något, så suckade han inte utan förklarade trevligt och frågade om jag förstod efteråt.
Jag fick ett direktnummer, och en direktadress till honom, om det skulle dyka upp några flera frågor.
Alla papper kan förhoppningsvis skickas in denna veckan!

Urkass bild, tagen med mobilen. Hans nya "lilla" bandage. Men extra mycket vadd, salva mellan tårna, fetvadd mellan tårna. Dessutom, är det EXTRA löst! Jag kommer ALDRIG göra om samma misstag igen!

Jag mår fortfarande dåligt över det. Men dom fick båda två en rejäl utskällning när jag kom hem och såg hur datarummet såg ut... Men det är svårt att vara arg en längre tid, när man har en stor hund som Presley, som helt plötsligt krymper till en chihuahuas storlek. Och en hund som ser superledsen ut i sin tratt...
Det är FJÄRDE musen nu dom knipsar sönder. Jag skyller absolut inte allt på Elvis, för Elvis, kan inte flytta databordet, fotöljen och den stora buren, själv. Presley och han har levt loppan idag...

Jag bara älskar att ha hund... Verkligen...

Igår åkte jag in på en ny jourtid med Elvis.
Jag lade nytt bandage på honom i lördags kväll, och det blev bra, trodde jag.
När jag tar av bandaget igår förmiddag, är tassen svullen. Jag hade satt bandaget för hårt.
Så jag ringde till veterinären, och fick komma in på kvällen.
Hon sa att det inte var nån fara, utan att svullnaden skulle lägga sig.
Men man blir ju lite orolig, när det är så nära slutet efter en sådan skada.

Så hon tog stygnen igår kväll, så slipper jag åka in idag igen som jag egentligen skulle gjort.
Såret har läkt superfint, utan några komplikationer.
Eftersom han nu har två veckors överskottenergi, ska jag åka med honom till aguilitybanan på lördag.
Hon sa att vi skulle ta det lugnt de första dagarna så svullnaden fick lägga sig helt, och själva sårskorpan försvann av sig självt. Han fick även antiinflamatorisk pennicillin för den svullna tassen.
Har hade känsel i tassen, och han gick på den UTAN att halta.
Jag frågade om han skulle kunna få några men efter detta, men det sa hon att hon inte kunde tänka sig, efersom han gick och hade känsel, och för att han är så ung.
Hade det kunnat bli men efter mitt misstag vet jag inte vad jag hade gjort!
Jag har dåligt samvete över det som f*n alltså, trots att det inte är nån fara!
Men men, alla kan göra fel, och man är inte mer än människa!

Så nu är han så gått som helt frisk efter att ha skurit upp sin tass för två veckor sedan.
Skönt det! För oss alla!

På måndag ska vi till veterinären och ta bort Elvis stygn.
Förhoppningsvis får han springa så mycket han vill efter det, så han får utlopp för sin energi han har byggt upp nu under mer än en veckas tid...

Igår pratade jag med Towe, och hörde mig för lite om den lilla Bitchen. Vi kan hämta henne den 13:e.
Och nu är det 1½ veckas lååång väntan. Som tur är, när vi har hämtat henne, så har Anders en massa ledighet han kan ta ut, så hon slipper bli helt "själv" under den första tiden.
Som sagt, det är bara en lång väntan just nu...