Cat 'n Dog

Idag har hundarna röjt gärnet i trädgården. Fast Presley är en tråkmåns. Han vill inte vara ute om grinden på framsidan är stängd. Han är lite trög så... Jag klippte gräset idag, så Elvis gick efter migoch åt lite.
Sen kom trimmern och då sprang Elvis sin kos. Den låter en helt del, så jag förstår honom.
Men han skällde på den endel, DET vågar han, på behörigt avstånd.
Presley får man däremot putta till för att han ska flytta sig.
Det är knappt han orkar resa sig när man kommer med gräsklipparen, man får liksom putta till honom med den för att han ska fatta.
Cilla, det yrvädret, hon springer runt som en jag vet inte vad i trädgården när bollen kommer fram.
Hon är så lycklig nu när hon får vara ute med de andra två!

Nu ligger dom bara och sover som små grisar.

Håhåjaja...
Jag var ju hos doktorn igår igen, och fick reda på att jag ska äta ännu fler piller. Några med tranbär i som ska göra urinen sur. Tydligen hade jag några bakterier. Och DÄR är matte knäpp!
Igår morse, när jag skulle gå ut och kissa, jagade hon mig med en burk!
Och precis innan vi skulle hoppa in i bilen, gjorde hon det igen.
Vilken normal individ samlar på kiss liksom?

Sen kom vi till doktorn och fick sitta och vänta en stund.
Det var två hundar till i väntrummet, och jag gjorde verkligen ALLT för att komma fram till dom!
Jag kröp, rullade, gjorde skenmanövrar... Men icke, matte var beredd hela tiden.
De andra människorna som väntade med sina djur tyckte att jag var jättesöt och alla klappade mig, men det var ju faktiskt deras djur jag ville hälsa på.
Sen var det en bur... Det var någonting i den, matte sa katt, men jag tror att det var ett monster.
Det morrade och lät jättekonstigt

Ni minns kisset matte samlade på?
Det gav hon till doktorn!
Så tydligen är det inte bara matte som vill ha burkar med kiss i.
Han berömde matte för hennes initiativförmåga.
Hallå, det var ju faktiskt JAG som skulle undersökas.
Men men, jag fick godis iallafall!
När doktorn kom tillbaka sa han något om att urinen måste bli lite surare för att eventuella bakterier inte ska trivas, såå det blev tranbärstabletter. Och så fick jag en spruta tydligen, men det märkte jag inte.
Så nu ska jag förhoppningsvis sluta känna kissnödighet med falskt alarm snart!

Idag ska jag till doktorn igen.
För matte tror att jag har blivit sjuk igen. Inte roligt alls...
Kan man inte bara få vara frisk och leva livet?

jag slapp duscha, för jag luktar inte illa.


Som tack, fick matte en puss av mig! Mitt på snoken.


Cilla fick däremot duscha, det tyckte jag var rätt åt henne.
Jag räckte ut tungan åt henne och skrattade.


Då blev hon jättearg...

Ser ni hur mycket jag njuter av att duscha! Jag verkligen älskar det...
Matte bör sova med ett öga öppet i natt.
Jag funderar skarpt på att hälla en spann iskallt vatten över henne!
Deesutom sa hon att jag luktade illa...


Jag bad om att få slippa flera gånger, men matte vägrade att lyssna på mig!
Efter duschen skulle det borstas tänder och klippas klor.
Grabbarna slapp duschen, men fick göra allt annat, nån rättvisa ska det minsann vara.


Men jag tycker om matte i allafall!


Hon och jag har det alltid mysigt ihop!
Numera ligger jag alltid i hennes knä när hon sitter framför datorn!

Klockan sex på morgonen är man ganska seeeg! Men, lydiga som vi är stiger vi upp, inte med glädje, men vi gör det!

Idag är det två veckor sedan som jag opererades.
Matte säger att jag har läkt jättebra. Hon och jag var iväg i lördags och tog bort stygnen.
Jag har faktiskt inte varit på dom en enda gång, och matte säger att jag har varit jätteduktig.
Jag har återigen kommit tillbaka till mitt dryga lilla ego!
I´m Back!

Som kossor på grönbete...




De snyggaste grabbarna i världen!






Trots Elvis kompakta kroppshydda, KAN han vara ganska kvick...

Här ligger man och sover så skönt.


Och så ska man behöva gå ut! enbart för att matte vill ha en massa kort!






Fast med mitt utseende kan man inte vara kamerskygg!
Jag menar, inte många är ju så snygga som jag??!!

Försöker få tag på bakbenet...


Och så slår man en kullerbytta.


Så där ja. Nu sitter det fast minsann!


Matte säger något om att jag är miljöskadad...
Men jag har nog bara umgåtts för mycket med henne. Man blir ju som man umgås...






Matte var så snäll och klippte gräset idag! Mmm... Grääääs!




Massakrera! Massakrera! Massakrera! Massakrera mera!

Jag tycker om att sitta i mattes knä, när hon sitter vid datorn. Men hon säger att jag har blivit lite för stor för det. Men den här blicken brukar få vem som helst att smälta. Såå, jag låg i mattes knä innan och sov när hon spelade poker på nätet, tydligen gav jag henne tur. Det var vad hon sa iallafall!


Myyys med matte!


Pusz på dig!




Myyys igen, med matte!




Man är väl lite schleten!


Min flerfärgade trampdyna!




Kom igen! Det är faktiskt inte roligt att vara ute själv. Ingen att jaga eller någon annan att bli jagad av!






Men bollen är min! Bara min!






Jag tittar längtansfullt ut på grabbarna! Dom har så roligt utan mig!


Snart! SNART! Kommer jag återigen få springa med dom och busa!


De senaste 9 dagarna har jag fått följa med ÖVERALLT där matte eller husse har varit!


Och ikväll var vi inne hos grannarna! Där var jag och matte i förmiddags också. Men varken då eller nu ikväll fick jag leka med kompisarna som bor där! Så jag pussades med dom under staketet! Och så fick jag kanelbulle!


Farten har jag kvar minsann! Det är inte många som kan hålla mitt tempo!

"Wihoo! Freedom!"




Det börjar bli dystrare tider nu. Det mörknar så snabbt!


Meen, det stoppar ju inte lukterna.

Jag är den enda av oss tre som matte fullständigt litar på när det gäller inkallning.
Därför får jag ofta vara lös när vi är ute och går.
Då kan matte koncentrera sig på att ta kort på mig, istället för att hålla i ett dumt koppel.

"Frihet under ansvar" säger matte. Så, så länge jag lyder, får jag behålla min frihet av att lukta och strosa runt för mig själv. Jag springer ju inte ifrån matte, inte ens om det kommer ett rådjur farandes från ingenstans.
För jag vet, att dom är snabbare än mig i öppen terräng.
För jag vet, att jag blir koppelhund OM jag gör det.
Det har matte sagt.
Men allt kan faktiskt hända. Matte kan skada sig när vi är ute. Därför har jag alltid ett reflexhalsband med mitt namn, och tre telefonnummer på som någon kan ringa om det skulle hända nåt.



De andra två kommer nog också snart lära sig att vara lösa, det tog inte så lång tid för matte att lära mig det.
Men sen är jag ju lite bättre och smartare än Cilla och Elvis...

Inte när det gäller hundar i allafall, eller något annat för den delen heller.
Men jag försöker personligen lära mig så mycket som möjligt.



Därför köpte jag idag Fredrik "Hundcoachen" Steens första bok "Att ha hund"



Varken Inki Sjöstens tips eller Frdedrik Steens tips kanske alla passar just ens egen hund.
Som att klippa klorna på mina. Elvis och Presley ligger på rygg i mitt knä.
Cilla tycker inte alls om det och slingrar sig som en ål för att få slippa.
Med henne passar det bäst att man sitter jämte och hon ligger halvt om halvt på sidan.
Man kan helt enkelt få anpassa sig efter hunden någon gång då och då.
Onödigt obehag anser jag inte är rätt sätt.

Att jämföra två ägares problem är inte heller möjligt, tror jag.
Bara för att en hund gör en viss sak för leks skull, kanske en annan gör likadant fast av aggression. Slutet på detta kan bli farligt för båda hundarnas beteende. Den leksamma hunden kanske springer fram till en aggressiv hund och kan bli svårt biten. Den aggressiva hunden kanske springer fram och biter en annan hund svårt. I båda fallen, blir det i vilket fall som helst obehag för både ägaren till den ystra hunden, och den arga. Och förstås den andra hund ägaren som blir framsprungen till.
Men andra ord kanske den aggressiva hunden behöver annan sorts träning än den glada.

Såå, man kan läsa hur mycket som helst, men det finns inga som helst regler för att två hundar reagerar exakt likadant på exakt samma saker.


Elvis verkar tycka att boken är lite intressant.



//Matte

Idag har det varit en lååång dag! Jag steg upp kvart i sex och vi gick ut på morgonrundan. Jag har nog aldrig varit uppe så här tidigt innan, och känt på mig att nåt är på G. För igår kväll, bar husse ut min bur och satte den i bilen. Sen vid tjugo i 7, drar matte med mig ut till bilen och vi far iväg. Vi åker vägen upp till pensionatet, där jag och grabbarna brukar hänga. Jag trodde jag skulle stanna där, och det skulle jag ju på ett sätt, men matte skulle också vara där! Matte och jag skulle hålla koll på läget medans de andra, som äger det, var iväg och jagade!
Med andra ord är det inte bara jag som tycker det är roligt att jaga, fast jag håller mig till flugor, fjärilar och katter!

Jag har fått vara med matte heeela dagen, alldeles själv, ja, om man bortser från de andra hundarna som var där. Det var en, en riktigt stor en, han var jättesnäll! Vi pussades lite mellan gallrena. Jag fick gå där, hos matte och strosa lite bäst jag vill, fast ibland satte matte mig i en av boxarna, för de andra hundarna skulle rastas och det skulle städas. Och då ville inte matte ha mig rännandes efter sig!

Sen kom det en tjej (ägaren till pensionatet), som jag har träffat så många gånger innan, hon var en av dom som var så snälla mot mig hos veterinären på min operationsdag. Jag tycker om henne mycket! Jag har ju inget direkt minne av VEM det var som opererade mig så jag vet inte vem jag ska sura mot. Meen jag är inte direkt långsint, ge mig en köttbulle så glömmer vi alltihop!

Jag och matte åkte och köpte hundmat innan vi körde hem, när vi kom hem, skulle matte egentligen gjort mat som skulle vara färdig tills husse kom hem, men med min fenomenala, telepatiska förmåga, övertalade jag henne till att lägga sig i soffan, med mig över benen! Så så där har kvällen sett ut.

Såå, för en gångs skull på länge, är jag supertrött!
Jag och matte har haft jätteroligt idag!

Slick på nosen! Och godnatt!

Nu efter att jag har opererats, har jag fått några hääärliga piller alltså! Man känner knappt ingen smärta alls av dom och jag skulle gärna sprungit massor, om jag hade fått vill säga.
Matte och husse håller mig tillbaka och säger att bara för att jag inte känner att jag har ont, så har jag det egentligen. Som om dom skulle veta det? Men, dom vill väl bara mitt bästa kan jag tänka mig!


Här är mitt sår, man ser inte hela, men jag lovar, det är långt!
Matte säger att jag läker bra, hon kollar det så fort hon får chansen. Det vill säga, när hon "catches me off guard"!
Hon brukar badda mig med en handduk och lite ljummet vatten, det är ganska skönt faktiskt!

Jag hade gärna röjt med de andra två lunsarna idag, men jag fick inte.
Jag fick helt enkelt sitta inne, DET var tråkigt! Dom såg ut att ha sååå kul! Dom ska vara glada att dom inte hade MIN boll och lekte med, utan mig, då hade jag blivit förbannad!


Kolla på dom liksom!



Dom sover hur gott som helst, och ÄR trötta!


Jag ligger i soffan och har dubbelt så mycket energi som värsta speedade Duracellkaninen!

Men men. Nästa vecka säger matte att jag nog är redo för att leka korta stunder ute, fast själv.
Elvis och Presley springer ju omkull mig som ingenting, fast då brukar jag springa ikapp dom och bita dom...

Slick på nosen!

Cilla har hämtat sig efter operationen. Inte fullt ut, men endel.
Hon vill vara med igen och går efter oss nästan som innan.
Hon blir glad när det kommer hem folk och hälsar på, då blir hon glad och svansen går på henne, men hon är fortfarande försiktig. Hon har nog fortfarande rejält ont. Tabletterna försvinner i ett nafs ihop med en bit onsalakorv...

Såret ser fint ut och vätskar sig inte.
Jag köpte en hel del saker på apoteket igår för att kunna rengöra det, men på kvällen ringde veterinären och jag frågade om jag verkligen skulle tvätta det. Men så länge det ser fint ut, ska vi låta det vara helt och hållet, eventuellt badda med lite vatten.
Men men, nu har vi massa tvättsaker, OM det skulle behövas.

Men det är ganska otroligt hur försiktig man själv blir med henne!
Man kelar inte alls på samma vis med henne längre, man är så försiktig, så försiktig!
Vi längtar tills hon är tillbaka helt på sitt dryga lilla vis.
Jobbig, men frisk... =)

Idag har det varit lite upp och ner här. Jag har varit på jobbet, och husse har varit hemma.
Hon åt upp all mat i morse. Men i middags åt hon upp hälften ungefär.

Vid halv två inatt så gav jag henne en smärtstillande tablett. Och den hjälpte nog bra, för hon sov i morse när jag satte mig upp i sängen. Enligt husse var hon fortfarande vaken vid halv tre...

Hon har lite svårt att kontrollera blåsan.
Ibland när hon reser sig så sker det en liten olycka.
Veterinären ringde hem idag, och hon sa att det skulle lugna ner sig till i morgon, men jag har märkt en förbättring redan under kvällen. Alldeles nyss, hoppade hon faktiskt upp i soffan själv, eller rättare sagt, jag var inte kvick nog att springa fram för att lyfta upp henne.

Vi har haft lite människor här hemma under kvällen, och då har hon varit näääästan som innan. Inte riktigt lika yster, men glad och svansviftande. Hon går lite stelt, men kom igen, dom har varit där och karvat och grävt på henne, klart som tusan att hon har ont. Men INGEN kan klandra henne för att hon är gnällig...
Djur är helt fantastiska!

Nu ska hon få sitt sista mål mat för dagen, blandat med smärtstillande och antibiotika.
Vi får se om det går ner!

Jag har kommit hem nu, eller ja, vi kom hem vid 5-snåret.
Operationen gick bra.
Tratten är just nu inget jag längtar efter.
Husse är ledig från jobbet i morgon och på fredag och matte är ledig på torsdag, så tratten behöver jag tydligen inte oroa mig för säger matte! Nästa vecka jobbar matte eftermiddag, vilket innebär att hon börjar fem, husse kommer hem vid fyra.

Slick på nosen

Hon är inte riktigt 100 ännu, men hon börjar piggna till lite iallafall.
Och dricker det gör hon. Men mat får vänta till i morgon bitti.
Imorgon ska jag även ringa till vetten för rapportering om hurdant hon mår.

Veterinärens ord efter operationen ekar i mitt huvud:
"Hon hade inte klarat sig över helgen..."


Älskade lilla Cilla, nerbäddad i soffan under filten. Cillalilla!

När jag kom upp med Cilla till veterinären, var hon som vanligt överglad, pussig och svansviftande.
Känns liksom så där lite genant, när jag har sagt att hon är nere och nästan verkat deprimerad...

Jag hade med mig urinprov från i morse och från i förmiddags.
Dom sa att det var någonting i urinen, men ville röntga henne.
Det visar sig då att hennes livmoder är mycket, mycket förstorad.
Dom ville boka in henne för operation i morgon bitti.
Jag går då ut och ringer till husse, för att meddela att han måste vara ledig från jobbet!

När jag pratar med husse, kommer veterinären utspringande, och säger att dom måste operera genast!
Jag springer med henne in och hon visar vart livmodern är.
Då ser jag, en prinskorvsstor knöl i ljumsken på henne.
"Operera henne! Gör vad ni kan! Omedelbart!"
Det var det enda jag fick fram liksom.

Så nu är jag hemma, och väntar på att jag ska få komma upp och hämta henne.
Dom sa att jag kunde komma upp vid 4-snåret.
Jag känenr mig helt och hållet avtrubbad.
Känner inte för nånting just nu.
Varför ska detta just hända Cillalilla liksom??

Jag är lite nere just nu. Matte har pratat med doktorn, så jag ska dit i morgon.
Matte var ganska arg innan idag på doktorn, för han ville inte svara eller ringa tillbaka.
Matte vrålade åt telefonsvararen att den kunde fara å flyga.
Men sen lugnade hon sig, när doktorn väl hade ringt tillbaka.
Matte har tagit tempen på mig, det är inget partytrick jag rekomenderar, det var inte roligt alls.
Men vad kan lilla jag göra liksom? Go with the flow! Det tar ju inte många minuter precis.
Ungefär som att klippa klorna eller borsta tänderna.


Det kan ju ha varit nåt jag har ätit som jag har blivit lite dålig av??

Meddelar i morgon vad doktorn har sagt.

Slick på nosen!

Vad har hänt idag då? Ja, parasiterna har fått sin dagliga uppläxning.


Kolla vad snygg jag ÄÄÄÄR!


Åhh, i profil också! Ja jösses. Den som skapade mig var verkligen på bra humör när jag gjordes!


Jag trodde först att matte skojade, när vi skulle ut.
För: Det regnade!
Okej, inga gastronomiska mängder, mer en minidroppe per kvadratmeter, men det tar ett tag för päls att bli torrt.
Det hela slutade med att hon drog ut mig underifrån taket, och stängde grinden bakom mig.
Såå, det var bara att vandra ut och se glad ut.

Jag gick i godan ro ute, efter att matte hade klippt gräset.
Det luktar så gott, och så blir det lättare för mig att äta gräset nu, eftersom det redan är avkapat.
För övrigt så hatar jag gräsklipparen! Jag springer efter det mullrande odjuret och gör den medveten om att jag har ögonen på vad den håller på med, och ger den en och annan utskällning!


Sen tog jag min vanliga systematiska runda runt staketet för att kolla läget, OCH för att leta efter svagheter i det.
Vi har nämligen fått en gäst, som antagligen kommer bo här hela vintern säger matte. Hon kallar det igelkott, jag kallar det nåldyna!


Vi hade det lugnt och skönt...


Och så kom PRESLEY!


Presley och Cilla mot mig.


Men jag klarar minsann av de två små svaga stackarna.


Den dagliga sammandrabbningen.

Det är inte så farligt som det ser ut, eller som det låter.
Vi har aldrig skadat varandra medvetet.
Visst, nån av oss har blödit lite nån gång, men inget allvarligt.


Sen blir det lugna gatan igen.


Visst är det kul att vara ute och röja, men här trivs jag bäst. I soffan, med huvudet på en kudde!

Slick på nosen!

Idag lämnade matte mig upp på pensionatet, varför vet jag inte.
Men jag ville verkligen inte vara där idag, men hon lämnade mig ändå.

Trots att jag gnällde och försökte ta mig ut ur den enorma rasthagen som hon släppte mig i.
Då tog mannen som alltid är där, och gick en runda med mig, och då kändes det lite bättre.
Men sen när vi kom tillbaka, kom saknaden igen och jag ville bara hem.
Jag blev jätteglad när matte kom, och drog med henne till bilen och stålsatte mig till 100% för att få vara kvar i bilen. När vi kom hem fick jag läxa upp de andra två parasiterna som verkar glömma sin plats här hemma för snabbt. Men det räcker med lite gruff och puff, så fattar dom galoppen.



Gos i massor!

Det började igår kväll, jag kände mig allmänt hängig, och ville inte göra nånting mer än att bara vara ifred och vila.


Idag mår jag aningen bättre, men jag är inte på alls samma pigga glad humör som jag brukar.
Men jag har iallafall ingen feber.
Jag hoppas att jag mår bättre i morgon, för då kommer morsan och brorsan på besök.
Och Elvis föräldrar och syrra kommer också, så då blir det fullt ös.

Okej, jag erkänner, det kliade i rumpan, okej??

Gos i massor!

Som hund, måste man ligga bekvämt, och då behövs så stor plats som möjligt.
Men i början när man får ligga nånstans, ska man vara så liten som möjligt och absolut inte i vägen. Sen när matte och husse har vant sig vid att man ligger i soffan, kan man succesivt utöka sin position i soffan eller sängen, tills man har fått den plats man faktiskt egentligen behöver, för att allt ska vara bekvämt.



Jag är en ganska glad filur faktiskt!



Ahh, två sittplatser förvandlade till en liggplats för mig.

Bett i foten! (Jag hatar fötter, och gör allt som står i min makt, för att alla människor ska bli av med sina!)

Zzz Här ligger man och sover så himla gott.


Och så kommer matte och blixtrar med den här kameran...


Hur jag än ligger, är hon där och blixtrar!

Slick på nosen!

Vi hundar tar nu över bloggen, och kommer därför att uppdatera oftare, eftersom matte verkar ha en himla massa annat för sig än att informera världen om våra dagar!

Vårt första inlägg kommer komma i morgon, för nu ska vi gå och lägga oss!

Slick på nosen!