Vandrat upp, upp, upp!
Vi asades upp för världens backigaste stig.
Vi höll på att typ dö av syrebrist alla fem!
För att titta på ännu en förbenad utsikt!
Sen skulle matte och Kickan fika.
Cilla beslöt sig då för att tillverka tandpetare.
Matte var snål med fika till oss.
Kickan däremot bjöd oss på frallor.
Bröd alltså, inte småhundarna.
Jag fick en stoor bit, som försvann snabbare än mattes lön.
Matte fick däremot dela den till Cilla i småbitar.
Matte och Kickan gormade över skräpet som låg vid parkeringen.
Så när vi skulle hem, plockade dom upp allt.
Påsen hänger kvar, för matte tror på fullaste allvar att folk kommer slänga sakerna i den.
Här väntar vi på att bli inpackade i bilen.
Men det var tydligen dags för lite kaffe igen.
Nu ska jag gå och lägga mig i mattes säng för en liten tupplur!
Slick på snoken!
Varför ens försöka?
Jag hjälpte matte att bädda hennes säng innan, när hon dammsög.
Men hon blev inte alls så glad som jag trodde att hon skulle bli.
Slick på snoken.
På egen tass!
Jag trodde aldrig att jag någonsin skulle få känna av frihetens sötma igen, efter mitt försök till rymning.
Som matte hetsade upp sig för i onödan. Det hände ju inget liksom.
Så jag tog det på fullaste allvar och höll mig på säkert avstånd från kopplet.
Husse och Presley.
Det syns kanske inte så bra på denna bilden, men Elvis har gått ner några kilo faktiskt.
En djursj.vå. sa att han faktiskt börjar bli fin nu och börjar se ut som en hund igen.
Matte har honom fortfarande på diet och motion, och uppenbarligen har det ju hjälpt.
Slick på snoken.
Jag rymde...
Matte blev ganska arg på mig innan.
Matte sa att hon träffade en jättestilig tvåårig schäfer så jag ville ju ta mig en titt.
Men det fick jag inte, så jag plöjde genom vårat staket och stack ut...
Det skulle jag nog inte ha gjort!
Matte kom efter mig som ett ånglok och var rasande.
Men jag kommer inte göra om det inom en snar framtid.
Jag har aldrig sett matte så arg, det har inte husse heller.
Det säger en hel del.
Hon är fortfarande arg...
Så jag ligger nog kvar i bian ett tag till...
Slick på snoken.
Inte ett rätt...
Jag är en sötnos!
Matte låg i sängen innan och tittade på film.
Eftersom vi blev meddragna på långis innan, tyckte jag att jag förtjänade lite mys.
Det tyckte matte också tydligen, för jag fick krypa ner under hennes täcke och mysa.
Dessutom så låg Presley redan jämte henne, där jag brukar ligga, så jag fick anpassa mig.
Inte mig emot liksom...
Kan undra om hon lika gladeligen kommer låta mig krypa ner där för natten...
Jag tror nog inte det...
Slick på snoken.
Dog några gånger...
Vi märkte att det var nåt på gång, redan när vi vaknade i morse.
Matte och husse tror att dom kan lura oss, men så fort mattes väska kommer fram, vet vi att vi ska iväg.
Och även denna gången hade vi rätt.
Här är vi, De Tre Marodörerna, på väg att utforska något som hette Stiby Backe.
Jag fattade sen varför det hett "backe".
Vi asades uppför en lång brant backe för att titta på den förbenade utsikten även denna långisen.
Jag höll typ på att dö, hela tiden...
Sen upptäckte jag en helt fantastisk, lerig, blöt spagrop.
Men eftersom matte höll mig i den förbenade linan, kom jag inte ens i närheten av den underbar svala leran...
Nu ska jag gå och lägga mig i skuggan igen och försöka få matte att ge oss lite glass.
Det innebär fryst leverpastej.
Slick på snoken!
