Friskförklarad!
Idag var det förhoppningsvis sista besöket hos min veterinär angående mitt öga!
När vi kom in i bygget så behövde vi inte ens gå fram till receptionen utan dom kände igen mig och loggade min ankomst.
Så klart, det går väl inte att glömma mig när man väl har träffat mig.
Väntan är olidlig!
När man väl har kommit in i undersökningsrummet så får man vänta ännu mer...
Jag håller stenkoll på dörren!
Men det blev goda nyheter idag!
Mitt öga har läkt helt!
Matte ska fortsätta att ge mig gelen som jag har fått nu i två veckor, ett tag till.
Men det ska jag nog överleva!
Matte blev överlycklig över nyheten och det blev ju såklart jag också, men det betyder att jag inte får träffa mina kompisar hos veterinären på länge!
Sen diskuterade dom huruvida jag ska banta av 5 kilo eller 7.
Men veterinären sa att 5 blir bra.
Det nämndes något om att vi skulle arbeta upp konditionen ordentligt för att jag ska kunna följa med matte ut när hon springer.
Jag trodde att det var olagligt att utsätta djur för onödigt lidande i Sverige.
Jag får nog kontakta en advokat inom det snaraste, för jag känner mig knappt sker i mitt eget hem längre...
Tydligen så imponerade matte på min veterinär när hon lyfter upp mig på undersökningsbordet.
Det är ett litet lyft med liten hund.
Inget märkvädigt!
Veterinären påpekade min ålder och sa att jag inte ser ut som att jag ska fylla nio år i år.
Jag såg yngre ut än väntat.
Yngre=Vackrare!
Slick på snoken!
Återbesök!
Ja idag var det då dags för mig att trtäffa min veterinär igen!
När vi blev hämtade från väntrummet så sa tjejen att det är så roligt att se mig för jag är så glad.
Och det är jag.
Jag springer glatt efter in på rummet, ibland är jag på väg in i fel rum, men ju fler människor jag får träffa desto bättre, och lika glatt ut till bilen.
Min vet var väldigt konfunderad över varför inte mitt öga vill läka och över att det nästan känns som att hela läkprocessen (jag lärde mig det ordet idag) har stannat upp och att det inte produceras nya celler.
Och det undrar jag med!
Matte håller på och plågar mig med en massa droppar och klet i mitt öga flera gånger om dagen.
Idag så fick jag en spruta, för att jag skulle hålla mig stilla medans vetten skulle skära i mitt öga med en skalpell.
Så för tillfället så mår jag inte alls bra.
Jag mår som matte och husse förtjänar, dagen efter dom har varit ute på galej.
Men skillnaden är ju då att jag inte direkt gör det frivilligt.
Jag kommer att må kasst till minst onsdag nu.
Efter jag hade fått min spruta, så lämnade vetten oss.
Och han stängde inte dörren!
Underbart!
Det är helt otroligt vad mycket folk det är som jobbar hos mina veterinärer!
Dom måste vara sjukt duktig och kunna en massa saker!
Varför skulle dom annars ha så mycket människor att bestämma över?
Mina veterinärer är gifta med varandra, och båda två är underbara.
Kaka söker maka brukar matte säga.
Nån maka är jag inte, men kakor söker jag gärna efter!
Och nästa måndag ska jag på återbesök.
Vetten sa något om att dom inte skulle sy ihop ögat idag!
IDAG?
Jag tittade efter matte för en förklaring!
Vad fasen menar han med det egentligen?
Han sa dock att det var den absolut sista utvägen
Jag vet inte riktigt om jag tycker om honom längre, även om han ger mig en massa kel och godis så är det även han som ger mig sprutor så att jag ska somna.
Vi får hoppas på det bästa!
Se så glad jag var, när jag väntade på vetten.
Jag ville ju ge honom ett glatt bemötande!
Och det blev ett glatt återseende!
Slick på snoken
Soffpotatis No.1
Matte kan verkligen, verkligen vara väldigt irriterande när hon sätter den sidan till.
Slick på snoken!
Inte helt fel!
Det har sina små fördelar med att vara sjuk också, dom är få, men dom finns...
Matte bäddade ner mig innan hon själv skulle gå och lägga sig i eftermiddags.
Och jag kan vänja mig vid den här behandlingen!
Slick på snoken
