Matte kör som en kratta!
Förra fredagen fick jag åka till veterinären eftersom jag i två dagar had skakat oroväckande mycket på huvudet, och jag ade faktiskt ont i örat så matte beställde en tid åt mig, jag har ju ganska svårt att göra det själv liksom.
Och sen...
Ja då var det dags att åka bil.
Med matte som förare.
När vi anlände till veterinären fick jag första komplimangen redan i väntrummet!
Jag ser ut som en riktig filmstjärnehund sa tjejen.
Matte tackade och sträckte på sig!
Varför?
Det var ju inte hon som fick komplimangen.
Ja, ja.
Sen var et dags för undersökningen.
Dom pratade om att prova utan lugnande först för att se hur jag reagerade på undersökningen.
Eftersom jag mår otroligt dåligt av lugnande så bet jag ihop och stålsatte.
Jag stod blick stilla på undersökningsbordet.
Han lyssade på mitt hjärta och på lungorna, allt såg bra ut.
Sedan kontrollerade han några körtlar som man tydligen har här och där i kroppen.
Tänderna kollades också, men matte borstar dom väldigt regelbundet så det såg också bra ut.
Sedan skulle han kolla mina öron med en liten ficklampa.
Det var inte alls behagligt, men ordet lugnande fick mig att genomlida det i helt vaket tillstånd och jag fick mycket beröm för mitt tålamod.
Visst ser jag ut av att njuta av färden?
Det hade jag nog kunnat göra om matte hade kört som normalt folk vill säga!
Det hjälpte inte att titta långt fram, åksjukan kom som ett brev på posten ändå!
Så jag la mig ner och inväntade döden! Att jag sitter i framsätt på mattets bil fattar jag inte!
Hon hade väl kunnat ta husses stora bil istället?
Då hade jag sluppit hennes pjoskande och jag hade kunnat lida i fred!
Men nej då, hon ska prata, sjunga (som hon kallar det, men uppenbarligen så kan matte prata både valspråk, döende-kattspråk och hyenaspråk, jag lovar) och klappa mig om vartannat!
Helt plötsligt säger matte att de är fyra svängar kvar, sen skulle vi komma hem!
Min livsgnista återkom, men försvann lika snabbt som ett ben som getts till Elvis!
Matte ljög!
Det var fem svängar till!
Dessutom fick hon backa.
Hon kör som en kratta framåt, då kan ni ju tänka er på hur bra hon är på att backa!
Hur som helst.
Jag fick hämta ut en liten flaska på apoteket som jag ska få i mitt vänsteröra.
Jag hade nämligen fått öoninflammation.
Men hundar är tydligen inte välkomna på apoteket, så jag fick passa bilen.
Jag vet inte alls vart inflammationen kommer ifrån, men jag misstänker att mattes "sjungande" har med saken att göra.
För inget gott kan komma av hennes sjungande!
Inget alls!
Jag lovar!
