Ingen man längre...

Igår blev det en biltur. 
Jag avskyr att åka bil eftersom jag blir så fruktansvärt åksjuk. 
Oftast så kräks jag efter fem minuter. 
Fast jag fick ingen frukost igår så jag klarade bilfärden.

Väl framme hos veterinären så lämnade matte över mig till en snäll kvinna och efter det minns jag inte så mycket mer.

Jag vaknade till i bilen och matte sa nåt om att vi var på väg hem igen.
Jag hade blivit kastrerad! 
Jag förstod inte vad det betydde förrän vi kom hem och jag hade varit på lådan.
Det var då jag gjorde denna fruktansvärda upptäckt. 
Jag känner mig alldeles naken!
Att våldföra sig på min kropp på detta sättet när jag uppenbarligen dessutom var alldeles försvarslös. 

Jag känner till och med att fåglarna utanför skrattar åt mig!
Elvis säger att han också är kastrerad, och det kan man ju förstå, han är ju en liten fjolla i många lägen.
Men jag?
Jag var en vacker man!
Vad är jag nu?
En eunuck? 

Jag gömde mig under täcket innan och hoppades på att gårdagen var en mardröm, men icke...

Se så ynklig jag var igår!
Fruktansvärt är vad det är!

Spinna är livet.
Om jag nu har så mycket mer att spinna för...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0