Vi heter Kåda och Elvis.
Kåda är en katt och Elvis är en amstaff. Vi lever som hund och katt, skillnaden är att vi alla älskar varandra! Bara för att man är av olika arter betyder inte det krig!
Ordning och reda!
Matte åkte iväg i lördags, för att hälsa på min morfar, hans fru och min gammelfarmor.
Nu är hon äntligen hemma igen.
Jag blev så glad när hon kom hem att jag nästan kissade ner mig.
Kattfasen behöver minsann inte duscha! Tydligen så är katter renligare än hundar. Jag har minsann sett hur han tvättar sig och jag vetifasen om jag tycker det är hygieniskt...
Men, men... När matte har fått för sig något är det bara att hänga på.
Matte frågar ofta hur det känns att vara byns sötaste amstaff... Det hade känts bra om det nu hade stämt. Men nu är det så att jag är den sötaste amstaffen i världen, så, matte: Get you'r facts right...
Matte och husse håller ju på med nåt bygggrejs i mitt rum och när matte skulle slipa nåt på väggarna så hängde hon upp ett gammalt lakan för dörrhålet så att det inte skulle damma...
Det är ju ganska gulligt att hon tror att ett gammalt lakan skulle kunna hålla mig ute... Jag går in med hela kroppen och backar ut, så rent fysiskt är jag ju inte i rummet!
Sen har det ju blivit så mörkt ute om kvällarna så matte har asat fram alla reflexer hon kan hitta verkar det som!
Jag ser ut som en vandrande julgran när det kommer en bil! Runt frambenen, en väst med reflexer, två i kopplet och hon själv går runt med troligtvis den största reflexjackan jag någonsin har sett. Tydligen har hon dessutom stulit den! Från morfar! Tur att morfar är snäll...
Vi får se vad som händer i morgon! Nu blir det bian!
Jag har haft fullt upp med att hålla koll på vad matte och husse har hållit på med. Dom håller på att banka och slamra som fasen. Och jag får skäll så fort jag skäller. Men dom får väsnas hur mycket som helst? Orättvist tycker jag. Dessutom är det i mitt rum som dom håller på med.
Men efter lite blängande på husse så fick jag halva hans smörgås med korv på. Så jag får väl acceptera deras levande, såvida jag får korvsmörgås varje dag så.
Så nu ligger jag i soffan med matte och väntar på att dom ska gå och lägga sig så jag kan breda ut mig ordentligt i soffan. God natt.
Jag och matte åkte in en runda till stan idag igen.
Hon tar en sådan himla tid på sig innan vi kommer iväg. Vattenflaskor ska med, bilselen ska på, kör-bankkort ska hittas och bajspåsar ska också med.
Vi började med att gå ner till båthamnen.
Jag kollade läget.
Allt såg okej ut, men ingen fisk.
Matte säger att haven snart är utfiskade, vilket gör mig ledsen.
Jag älskar ju strömming och tänk om jag inte kommer att kunna få det livet ut?!
Skärpning!
Det låg några konstiga figurer vid vattnet, dom var jag tvungen att morra på och resa ragg åt.
Men dom var inte farliga. Matte sa något om statyer och konst.
Människokonst förstår jag mig inte på.
Det hade väl varit mycket trevligare med en staty av mig i så fall?
Detta gräset fick jag inte äta för matte. Fast jag får inte äta nåt gräs för matte, inte ens det som är här hemma.
Hon säger nåt om att hon inte vill torka upp spyor efter mig, men nu är det så att hon behöver inte torka upp mina spyor, jag kan äta upp dom igen.
Matte och husse säger äckligt.
Jag säger återvinning.
Sen gick vi på en lång bro, där har jag aldrig varit tidigare, den var skittråkig.
Sen, äntligen, fick jag min glass. Det var några tanter som klappade mig när jag åt, men jag hade inte tid med dom alls.
Tänk om dom dessutom hade försökt sno min glass.
Nej min skäl.
Det blev till att försöka hasta i sig glassen medans dom berömde hur fin och söt jag var.
Men att hasta i sig glass när matte håller i bägaren går inte.
Hon tar den ifrån mig med jämna mellanrum för att jag inte ska få nåt som kallas brainfreeze.
Sen bar det av hemåt igen. Matte stannade för att köpa mjölk så då fick jag vakta bilen.
Matte stannade precis utanför dörren så vi hade full koll på varandra genom glasdörrarna.
Då kom det en man och stack in fingrarna till mig genom rutan och jag hör matte vråla nåt om att han skulle akta fingrarna.
Som om jag skulle få för mig att bita någon som vill klappa mig, duuuh...
Jag bara dreglade ner hela hans hand...
Matte var riktigt arg när hon kom tillbaka hon sa nåt om respektlöshet.
Jag kallar det artighet.
Ser man något så vackert som jag så är det väl för tusan klart att man ska klappa mig.
Men det får man inte enligt matte.
Matte borde tagga ner lite och städa min bil, se så mycket skit det ligger i den.
Trots glass och vatten så blev jag varm i bilen så jag försökte stoppa ut huvudet genom hörnet på rutan, men den var inte nervevad tillräckligt. Och eftersom jag har bilselen på mig så kan jag inte röra mig riktigt heller.
Matte säger att det är därför selen är på, för att jag ska hållas på plats.
När vi kom hem så kollapsade jag på golvet. Och nu ska jag fortsätta sova!
Jag asades med in till stan i veckan för att gör matte sällskap.
Jag fick som vanligt sitta i framsätet.
Och det funkar för min del.
Vi gick en runda på stan, och numera äger jag varenda gatuhörn.
Jag ville gå in och hälsa på i alla affärer vi passerade, men jag var inte välkommen in i en enda.
Jag ställde mig framför varje dörr och tittade in, men matte sa att inga hundar är tillåtna på varken caféer eller i klädbutiker!
Det tycker jag är en aning diskriminerande.
Jag fäller ju bara lite!
Som plåster på såren så fick jag mjukglass av matte. Och det var riktigt gott.
Det var ju varmt som i en masugn både ute och i bilen.
Matte har ingen AC i sin bil så blir man varm får man veva ner båda rutorna och hoppas på att det fläktar lite.
Husses bil har AC men den måste han själv ha när han kör till och från jobbet varje dag.
Mattes bil är inte sådär väldigt fin, men matte tycker om den, så då får hon ju hållas.
Vem vågar säga emot henne?
Man vet ju aldrig när den människan vare sig är hungrig eller har PMS.
Under båda tillfällena är hon som ett monster.
Man vågar knappt andas i hennes närhet då!
När matte beställde min glass så beställde hon även mat till sig (puh) och sedan begav vi oss hemåt. Eftersom matte tydligen ville äta sin mat varm, så var det plattan i mattan, och jag bad en stilla bön om att vi skulle klara oss ur resan med livet i behåll.
Och det gjorde vi.
Efter stadsvandring, lite brainfreeze av glassen och en bilfärd utan dess like, så kollapsade jag på köksgolvet när vi kom hem.
Jag orkade inte ens tigga varken strips eller hamburgare av matte när hon åt...
Idag är dagen då många av mina artfränder tror att jordens undergång är nära.
Många hundar, och andra djur också för den delen, mår mycket dåligt en dag/natt som denna.
Raketer som tjuter, smäller och blinkar kan skrämma även den modigaste hunden till skogen, dock inte mig så klart...
De flesta av de hundar som faktiskt rymmer idag kommer hem igen, men endel återförenas aldrig med sin familj!
Ta inte med er era hundar när ni ska se på raketerna!
Vi uppskattar inte detta påfund det minsta och stannar väldigt gärna kvar inomhus när ni nu tvunget måste ut och glo på dom!
Dessutom tjuter och smäller dom alldeles för högt för våran del för att vi ska kunna njuta av det hela spektaklet!
Tänk också på att i flera dagar efter nyårsafton kan man hitta pinnar, pappersrullar och plastbitar från just raketer och dessa är under inte några som helst omständigheter bra för hundar att tugga på!
Och har er hund samma galenhet i pinnar som min sambo Cilla så kan det sluta ganska illa.
Ta hand om era livskamrater denna natt och snälla, snälla ta inte med dom ut!
Även om dom inte verkar rädda så kan dom plötsligt bli skrämda av en smäll som kommer för nära och då är du som matte/husse inte beredd!
Nu ska jag gå och käka godis!
Sen blir det bian för tyvärr så är det inte alla djur som tar natten med samma ro som jag, Cilla och Kåda!
Slick på snoken och ett riktigt gott nytt år till er alla!